Läs gärna, om Du inte redan har tagit del av, min föregående blogg om den ryska ängeln Elisabeth Pilenko, som också mötte sin död i koncentrationsläger som martyr Moder Maria.
På lördag den 4 februari 2012 uppmärksammar jag att det är 106 år sedan den tyske prästen, teologen och pedagogen Dietrich Bonhoeffer föddes. Han är ihågkommen för sitt arbete i den tyska motståndsrörelsen mot nazismen, bl.a. var han dubbelagent i "Abwehr". Han föddes den 4 februari 1906 i Breslau i Tyskland.
Efter det misslyckade 20-juli-attentatet förstod han att hans öde var beseglat. Han satt då i fängelset Berlin-Tegels militäravdelning, arresterad som misstänkt för att ha hjälpt judar fly till Schweiz. Under sin sista tid internerades han i koncentrationsläger och han avrättades kort före krigsslutet 9 april 1945.
På svenska finns 3 av hans efterlämnade skrifter, översatta: brev och anteckningar från fängelsetiden finns i "Motstånd och underkastelse". Dessutom hans böcker från det han var en ledare för Bekännelsekyrkans alternativa prästseminarium, tillika kommuniteten i Finkelwalde i Pommern innan det stängdes av Gestapo 1937, nämligen "Efterföljelse" och "Liv i gemenskap". Bonhoeffers böcker och vad mera är: hans öde och liv, har rönt intresse av människor i vitt skilda läger, från olika intresseinriktningar och samhällsgrupper världen över. Han utbildade sig till präst på 1920-talet och var bl.a. influerad av Karl Barth. Han arbetade utomlands som präst både i Barcelona och i London och blev internationellt känd. "Efterföljelse" skrev Bonhoeffer i sin upptagenhet av Jesu Bergspredikan.
Den svenska, kristna dagstidningen Dagens nätupplaga rapporterade 25 januari 2006 om att ett antal evemang skulle äga rum i Berlin i februari månad till Bonhoeffers minne, vilket kulminerade den 4 februari i en festgudstjänst i Matthäuskyrkan med deltagande av rådsordföranden för Evangeliska kyrkan i Tyskland samt ärkebiskopen av Canterbury från Storbrittannien, Rowan Williams.
Vintern 2004-05 kom Ylva Eggehorns biografi och levnadsteckning över Bonhoeffer och då tillsammans med berättelsen om en holländsk judinnas och martyrs öde under nazi-ockupation, nämligen Etty Hillesum. Eggehorns bok har titeln: "Att ta ansvar för Gud. Om hängivenhet som motstånd" och är utgiven p Cordia.
Som talande exempel på den tillåtande kristendom Bonhoeffer predikade jämsides med både en varm livskänsla och en hård, pliktmoral när det gällde honom själv kan följande citeras:
"Vi vill tala om kallelsen att följa Jesus. Lägger vi därmed ett nytt och tyngre ok på människorna? Är det meningen att vi ska trimma alla mänskliga krav, som kropp och själ suckar under, och genomföra dem på en ännu högre nivå? Ska vi påminna om Jesu efterföljd så att en ännu vassare törntagg drivs in i oroliga och sårade samveten? Ska vi återigen som så många gånger förr i kyrkohistorien ställa upp omöjliga, plågsamma och egendomliga krav, som möjligen en liten from elit kan stäla upp på, men som ställer alla utanför som sliter för brödfödan, sköter sina yrken och sina familjer, och pekar ut dem som gudlösa människor?
Är det vad kyrkan ska hålla på med - att utöva en andligt förtryck över människorna?"
(Ur "Efterföljelse" av Dietrich Bonhoeffer ursprungligen från c:a 1936, översatt av Ylva Eggehorn utkommen på Verbums Förlag i andra reviderade utgåvan Âr 1995)
Man får mycket till livs av att läsa Bonhoeffer: det är en tungt berikande upplevelse att ta del av hans vånda, och hans uppgörelser med sin längtan. Det rensar ens sinne. Bonhoeffer själv var medveten om att han genom sina val i livet offrade sin egen "rättrådighet".
Om Den nya kyrkan, då den gamla förlorat sin trovärdighet, talar Bonhoeffer i starka ordalag under sin sista tid:
"Vår kyrka, som dessa år har kämpat för sin självbevarelse som ett självändamål, är ur stånd att vara bärare av det ˆförsonande och förlösandet ordet till människorna. Därför måste de gamla orden bli kraftlösa och förstummas, och vår kristendom idag kan bara bestå av två saker: att be och att göra det rätta bland människorna. Allt kristet tänkande, talande och organiserande måste födas på nytt ur denna bön och detta handlande......"
(Ur Motstånd och underkastelse, men citerat från sid. 156 i Ylva Eggehorn: "Att ta ansvar för Gud" utkommen 2004 p Cordia.)
6.3.06 - 4.2.08 31.1.12 Margareta Maya Gustafsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar